Ang Amning.

Jag ammar de små liven. Men åh vad omotiverad jag känner mig den här gången. Inte alls som när jag ammade Amelia. Jag tycker det är jättejobbigt nu, och känner mig helt stressed när de vaknar och ska äta samtidigt. Jag vill ju att de ska få lika tid vid bröstet. Och båda vill helst bara äta från det vänstra bröstet, och ratar typ det högra.
 
Jag har provat att "tandem amma" (amma båda två samtidigt). Men åh, vad svårt det är då! Axel har svårt att ta tag om bröstet, och när han väl får det så åker den ut, så fort jag försöker få Ingrid att suga tag. Och så vill han gärna bita mig med tandköttet, och det gör sjukt ont.
 
Så jag pumpar hellre och ger de flaskor. Och så ersättning på det. Att ge ersättning är inget jag är stolt över att ge. Jag som ammade Amelia i två år utan att ger ersättning en enda gång, har nu gett det flera gånger till twinkisarna. Jag grät när vi kom hem från deras doktor förra veckan efter att ha fått beskedet att de inte gått upp som de skulle, och vi fick en massa burkar med ersättning. Då kände jag mig som en hemsk mamma. :(
 
Bild från Google.
Taggar: amning;

Kommentarer :

#1: Martina

Det är klart att det är hundra gånger jobbigare denna gång. De är ju två som slåss om maten OCH du har ett till barn att tänka på (stressa över), Amelia...
Om du inte orkar amma denna gång så tycker jag att du inte ska tänka mer på det.
Ersättningen är just en ersättning som fungerar lika bra och man kan ju faktiskt "tandemmata" dem även om de får flaska, kanske till och med lättare. Så närheten behöver inte bli lidande heller. :-)

skriven
#2: Lisa

Tycker inte alls att du ska känna dig hemsk! Ibland fungerar amningen, ibland inte. Vissa älskar att amma, andra inte. Gör det som känns bäst för dig, för att få närhet av stressade mammor som inte njuter är nog inte så avkopplande för barnen heller. Dessutom kan man få lika mycket närhet trots flaskmatning. Och pumpar du får de ju ditt immunförsvar ändå.

skriven
#3: Nicole - tvillingmamma :)

Hej :)
Kul med fler tvillingmammor:)
Jag grät när jag gjorde valet att sluta med amningen, mycket för att alla promotor amning innan man ens hunnit fått ett plus på Stickan, men jag hade överflödigt med mjölk, men sonen kunde inte suga utan gumminappen på (som alltid innan amning skulle blötas lite) tösen slängde alltid med huvudet plus att hon inte orkade suga sig mätt. Jag dubbel ammade nästan bara då vi hade synkat dom (gick fort) ibland ammade jag en och en. Jag började pumpa, samtidigt som jag ammade och gav ersättning! Barnen var liksom aldrig riktigt nöjda förens jag bestämde mig. I duschen stod jag då, ammade jag inte så stod jag i duschen och pumpade ut mjölk eller masserade gick lättar då pga smärtan! Jag grät och grät kände mig skit dum, som världens sämsta! Men jag fick två super nöjda barn. Sen sov och åt dom nästan bara! Jag mådde bättre! Efter en skitjobbig graviditet så var jag totalt slut och ville bara ta en promenad eftersom att jag inte verken kunde eller fick gå innan då det satte igång värkar!

Det bästa beslut jag tagit! :)

Hoppas ni mår bra!:)
Kramar Nicold

skriven
#4: Manella - mamma till Isac ♥

Kom över din blogg och måste få säga detta är en blogg jag kommer fortsätta läsa, jätte fin ;-)

Du är ingen hemsk mamma bara för att de får ersättning med. Jag själv har en son på fem månader och jag har inte sen han föddes kunnat helamma. Dels för han bara vill ta ett bröst (helst) och sen för att jag inte fick igång mängden med mjölk. Så jag var tvungen att även ge ersättning. Jag fick ständigt höra att bröstmjölken var den bästa tills jag förstod att det inte alltid är så. För mättar den inte är den inte den bästa. Huvudsaken för mig är att barn blir mätta :-)
Ni ska göra det som känns bäst för er och du är verkligen ingen hemsk mamma bara för du ger ersättning med :-)

skriven

Kommentera inlägget här :